Oganeson adolah unsua kimia sintetik basimbol Og jo banomor atom 118. Oganeson dibuek paratamo kali tahun 2002 di JINR di Dubna, dakek Moskow, Rusia dek kalompok ilimuwan Rusia jo Amerika Sarikaik. Isotop Oganeson nan paliang stabil adolah Oganeson-295 jo wakatu paruah salamo 181 milisekon, nan salapeh itu mangalami paluruahan alpha manjadi Livermorium-291.

tenesinoganesonununenium
Rn

Og

(Usb)
Panampilan
sabalunnyo dikiro sabagai gas mulia, tapi kini dipakiroan babantuak padaikan reaktif nan tampak manyarupoi logam, jo barupo semikonduktor (mungkin metaloid) atau logam postransisi.[1][2]
Ciri-ciri umum
Namo, lambang, Nomor atom oganeson, Og, 118
Golongan, pariode, blok 187, p
Massa atom standar [295]
Konfigurasi elektron [Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6
2, 8, 18, 32, 32, 18, 8
Sipaik fisika
Fase solid (pakiroan)
Masso jinih caiaran pado t.l. 4.9–5.1 g·cm−3
Titik didih 350±30 K, 80±30 °C, 170±50 °F
Titik kritis 439 K, 6.8 MPa
Kalor palaburan 23.5 kJ·mol−1
Kalor penguapan 19.4 kJ·mol−1
Sipaik atom
Bilangan oksidasi −1,[3] 0, +1,[4] +2,[5] +4,[5] +6[3]
(pakiroan)
Energi ionisasi partamo: {{{1st ionization energy}}} kJ·mol−1
ke-2: {{{2nd ionization energy}}} kJ·mol−1
Jari-jari kovalen 157 pm
pakiroan[6]
Lain-lain
Struktur kristal face-centered cubic
Catatan struktur kristal (ekstrapolasi)[7]
Nomor CAS 54144-19-3
Isotop paliang stabil
iso NA Waktu paruh DM DE (MeV) DP

Templat:Infobox element/isotopes decay2

· r

Caliak suntiang

  1. Mewes, Jan-Michael; Smits, Odile Rosette; Jerabek, Paul; Schwerdtfeger, Peter (25 July 2019). "Oganesson is a Semiconductor: On the Relativistic Band‐Gap Narrowing in the Heaviest Noble‐Gas Solids". Angewandte Chemie. doi:10.1002/anie.201908327. Diakses tanggal 8 August 2019. 
  2. Gong, Sheng; Wu, Wei; Wang, Fancy Qian; Liu, Jie; Zhao, Yu; Shen, Yiheng; Wang, Shuo; Sun, Qiang; Wang, Qian (8 February 2019). "Classifying superheavy elements by machine learning". Physical Review A. 99: 022110–1–7. doi:10.1103/PhysRevA.99.022110. 
  3. a b Hoffman, Darleane C.; Lee, Diana M.; Pershina, Valeria (2006). "Transactinides and the future elements". di dalam Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (edisi ke-3rd). Dordrecht, The Netherlands: Springer Science+Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. 
  4. Han, Young-Kyu; Bae, Cheolbeom; Son, Sang-Kil; Lee, Yoon Sup (2000). "Spin–orbit effects on the transactinide p-block element monohydrides MH (M=element 113–118)". Journal of Chemical Physics. 112 (6): 2684. Bibcode:2000JChPh.112.2684H. doi:10.1063/1.480842. 
  5. a b Kaldor, Uzi; Wilson, Stephen (2003). Theoretical Chemistry and Physics of Heavy and Superheavy Elements. Springer. p. 105. ISBN 140201371X. http://books.google.com/books?id=0xcAM5BzS-wC&printsec=frontcover&dq=element+118+properties#PPA105,M1. Diakses pado 18 Januari 2008. 
  6. Chemical Data. Ununoctium - Uuo, Royal Chemical Society
  7. Grosse, A. V. (1965). "Some physical and chemical properties of element 118 (Eka-Em) and element 86 (Em)". Journal of Inorganic and Nuclear Chemistry. Elsevier Science Ltd. 27 (3): 509–19. doi:10.1016/0022-1902(65)80255-X. 
Golongan 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Logam alkali Logam alkali tanah Pniktogen Kalkogen Halogen Gas Mulia
Periode

1

2
Boron
5
Fluor
9
Neon
10
3
Argon
18
4
Besi
26
Nikel
28
Seng
30
Arsen
33
5
Perak
47
Timah
50
Iodin
53
Xenon
54
6  
Emas
79
Raksa
80
Radon
86
7  
 
Serium
58
Erbium
68
Tulium
69
 
   

itam=padek hijau=caia merah=gas abu-abu=indak dikatahui
Primordial Hasil peluruhan Sintetis
Logam Metaloid Nonlogam Sifat
kimia
indak dikatahui
Logam alkali Logam alkali tanah [[Lantanida|LanTemplat:Shytanida]] Aktinida Logam transisi Logam pasca-​transisi Nonlogam poliatomik Nonlogam diatomik Gas mulia