Elektron adolah partikel subatom nan bamuatan negatif dan umumnyo ditulih sabagai e-. Elektron indak punyo komponen dasa ataupun substruktur apapun nan dikatahui, sahinggo inyo dipicayoi sabagai partikel elementer.[1][2] Elektron punyo massa sakitar 1/1836 massa proton.[3][4] Pengukuran astronomi menunjukkan bahwa rasio massa proton terhadap elektron tetap bernilai sama paling tidak selama setengah usia alam semesta, seperti yang diprediksikan oleh Model Standar.[5] Momentum sudut (spin) instrinsik elektron adolah satangah nilai integer dalam satuan ħ, nan barati bahasonyo inyo tamasuk fermion. Antipartikel elektron disabuik sabagai positron, nan identik jo elektron, tapi bamuatan positif. Katiko sabuah elektron batumbuakan jo positron, kaduonyo kamungkinan dapek saliang bahambua ataupun musnah total, manghasilkan sapasang (atau labiah) foton sinar gama.

Elektron
Parkiraan teoretis rapatan elektron untuak atom Hidrogen dalam babarapo orbit elektron
Komposisi: Partikel dasar
Keluarga: Fermion
Kelompok: Lepton
Generasi: Patamo
Interaksi: Gravitasi, Elektromagnetik, Lemah
Simbol:
e
,
β
Antipartikel: Positron (juga disebut antielektron)
Penggagas: Richard Laming (1838–1851),
G. Johnstone Stoney (1874) et. al.
Penemu: J. J. Thomson (1897)
Massa: 9,10938215(45) × 10-31 kg
5,4857990943(23) × 10-4 u
[1822,88850204(77)]−1 u[cat 1]
0,510998910(13)MeV/c2
Muatan listrik: −1 e[cat 2]
-1,602176487(40) × 10-19 C
Momen magnetik: −1,00115965218111 μB
Spin: 12

Elektron, nan tamasuak ka dalam generasi kaluarga partikel lepton patamo,[6] Pemantauan pada satu elektron tunggal dalam perangkap Penning menunjukkan batasan atas jari-jari partikel sebesar 10−22 meter.[7] Terdapat sebuah tetapan fisika yang disebut sebagai "jari-jari elektron klasik" yang bernilai 2,8179 ×10−15 m. Namun terminologi ini berasal dari perhitungan sederhana yang mengabaikan efek-efek mekanika kuantum. Dalam kenyataannya, jari-jari elektron klasik tidak memiliki hubungan apapun dengan struktur dasar elektron.[8] bapartisipasi dalam interaksi gravitasi, interaksi elektromagnetik, jo interaksi lemah.[9] Samo takah sado materi, elektron punyo sipaik bak partikel maupun bak galombang (dualitas gelombang-partikel), sahinggo inyo dapek batumbuakan jo partikel lain dan badifraksi takah cahayo. Dek elektron tamasuak fermion, duo elektron babedo indak dapek manduduki kaadoan kuantum nan samo sasuai jo asas pengecualian Pauli.[6]

Pambantukan suntiang

 
Produksi pasangan nan disebabkan dek tumbuakan foton jo inti atom

Teori Big Bang marupoan teori ilmiah nan paliang lueh ditarimo sabagai panjelasan ateh babagai tahapan mulo evolusi alam samesta.[10] Babarapo milidetik sasudah Big Bang, temperatur alam samesta labiah dari 10 miliar kelvin jo foton punyo energi rato-rato labiah dari ciek juta elektronvolt. Foton iko mamiliki energi nan cukuik sahinggonya dapek bareaksi ciek samo lainnyo mambantuak pasangan elektron jo positron,

 

dengan
γ
adolah foton,
e+
adolah positron, dan
e
adolah elektron. Sabaliaknyo pulo, positron-elektron mamusnahan ciek samo lainnyo dan mamancaran foton baenergi tinggi. Kasetimbangan antaro elektron, positron, jo foton tajadi samaso fase evolusi alam semesta iko. Sasudah 15 detik, temperatur alam samesta turun di bawah ambang bateh nan maizinan pambantuakan positron-elektron. Elektron jo positron nan tasiso mamusnahan ciek samo lain, malapehan radiasi gama nan maangekkan baliak alam semesta dalam wakatu singkek.[11]

Catatan kaki suntiang

  1. Penyebut versi pecahannya merupakan balikan nilai desimal (dengan ketidakpastian standar relatif 4,2 × 10-10).
  2. Muatan elektron adalah negatif muatan elementer yang memiliki nilai positif untuk proton.

Rujuakan suntiang

  1. Eichten, Estia J.; Peskin, Michael E. (1983). "New Tests for Quark and Lepton Substructure". Physical Review Letters. 50 (11): 811–814. doi:10.1103/PhysRevLett.50.811. 
  2. Gabrielse, G.; Hanneke, D.; Kinoshita, T.; Nio, M.; Odom, B. (2006). "New Determination of the Fine Structure Constant from the Electron g Value and QED". Physical Review Letters. 97: 030802(1–4). doi:10.1103/PhysRevLett.97.030802. 
  3. "CODATA value: proton-electron mass ratio". 2006 CODATA recommended values. National Institute of Standards and Technology. Diakses tanggal 2009-07-18. 
  4. Zombeck, Martin V. (2007). Handbook of Space Astronomy and Astrophysics (edisi ke-3rd). Cambridge University Press. p. 14. ISBN 0521782422. http://books.google.com/books?id=tp_G85jm6IAC&pg=PA14. 
  5. Murphy, Michael T.; Flambaum, VV; Muller, S; Henkel, C (2008-06-20). "Strong Limit on a Variable Proton-to-Electron Mass Ratio from Molecules in the Distant Universe". Science. 320 (5883): 1611–1613. doi:10.1126/science.1156352. PMID 18566280. Diakses tanggal 2008-09-03. 
  6. a b Curtis, Lorenzo J. (2003). Atomic Structure and Lifetimes: A Conceptual Approach. Cambridge University Press. p. 74. ISBN 0521536359. http://books.google.com/books?id=KmwCsuvxClAC&pg=PA74. 
  7. Dehmelt, Hans (1988). "A Single Atomic Particle Forever Floating at Rest in Free Space: New Value for Electron Radius". Physica Scripta. T22: 102–110. doi:10.1088/0031-8949/1988/T22/016. 
  8. Meschede, Dieter (2004). Optics, light and lasers: The Practical Approach to Modern Aspects of Photonics and Laser Physics. Wiley-VCH. p. 168. ISBN 3527403647. http://books.google.com/books?id=PLISLfBLcmgC&pg=PA168. [pranala nonaktif permanen]
  9. Anastopoulos, Charis (2008). Particle Or Wave: The Evolution of the Concept of Matter in Modern Physics. Princeton University Press. pp. 236–237. ISBN 0691135126. http://books.google.com/books?id=rDEvQZhpltEC&pg=PA236. 
  10. Lurquin, Paul F. (2003). The Origins of Life and the Universe. Columbia University Press. p. 2. ISBN 0231126557. https://archive.org/details/originslifeunive00lurq_391. 
  11. Silk, Joseph (2000). The Big Bang: The Creation and Evolution of the Universe (edisi ke-3rd). Macmillan. pp. 110–112, 134–137. ISBN 080507256X.